Första mötet, Café Fenix - 10e Oktober 2008

Fenix är ett café som flera av medlemmarna i akademin besöker frekvent – lite av ett stamställe helt enkelt – och det var således självklart för oss att göra vårt första besök där. Intentionen med besöket var att utvärdera caféet likväl som deras kaffe, vilket avgjort är den mest fundamentala byggstenen för alla seriösa café. Det finns faktiskt inget som går upp mot den första koppen på kaffe om morgonen; den där välosande svarta drycken som inte bara ger centralstimuli och pigghet utan även är en upplevelse i sig. Den lena aromen och den anslående beskan är precis vad man behöver för att orka gå upp varje morgon; för många av oss är den också erforderlig, närapå oumbärlig, när vi sätter oss ned med en bok eller för att skriva. Just för tillfället sitter jag faktiskt med en franskrost och smuttar.

Hur som helst så är det mest anslående med Café Fenix stämningen; den stilrena och gemytliga inredningen får en på ett fikahumör som få andra caféer får. En uteservering som fungerar utmärkt under de lite varmare månaderna är också ett stort plus. Det är relativt klart att akademin inte är de enda som tycker om Café Fenix atmosfär; caféet är väldigt välbesökt och har en i högsta grad blandad klientel där pensionärer likväl som gymnasieungdomar kan ta itu med alla livets bekymmer över en kopp kaffe. Till inredningen och atmosfären sett finns dock några saker som skulle kunna förbättras: dels är musiken – ibland – ganska repetitiv och några av stolarna är inte särskilt bekväma liksom att borden ibland står något dåligt, vilket kan leda till att det svarta guldet rinner över kaffemuggens kant och går till spillo. Populariteten har, givetvis, sina baksidor jämväl – understundom är caféet, dessvärre, ganska trångt.   
      Personalen bemöter en allt som oftast på ett exemplariskt sätt; alltid med ett leende och är väldigt tillmötesgående ifall några som helst problem skulle uppstå. Utbudet är enastående; alla kakor som man kan önska sig och alltifrån klassisk mörkrost till smaksatt latte (för fjollan) finns att tillgå. Akademin glädjer sig även åt att te-sortimentet är ganska dåligt.
     Fenix har även utskänkningstillstånd, vilket innebär att den som känner att den behöver en kaffegök efter en hård vecka kan få det samtidigt som den avnjuter filmer med Charlie Chaplin eller Bröderna Marx på storbildstv. Caféet ska också ha en eloge för den smakfulla IKEA-servis det tillhandahåller.

Vidare till kaffet, akademin provade - naturligtvis - det vanliga kaffet och inte cappucino, latte eller liknande. Fenix har här ett övertag gentemot många andra – de erbjuder nämligen både mörk- och mellanrost (samt under juletider julrost). Klart som kaffebönor provade vi båda delarna.
     Mörkrosten hade en väldigt angenäm arom: mjuk, men samtidigt distinkt och fyllig, med en mustig och lite söt underton. Färgen gick inte att kritisera, svart och fin med bruna nyanser runt kanterna – en välfärgad rost, helt enkelt. Smaken, däremot, levde inte upp till de förväntningar arom och utseende skapade. Försmaken kunde inte definieras på annat sätt än mjuk och varm, utan pregnant och framträdande kaffeton. Bismaken, däremot, var väldigt tydlig. Den var stark, precis som mörkrost ska vara, men tyvärr rann det snabbt iväg och blev istället ganska platt och tråkigt. Eftersmaken var en stor besvikelse; där akademin förväntade sig en tydlig beska mötte de istället en trist järnsmak som vägrade ge med sig. En inte helt orimlig gissning är att vattnet Fenix använder till sitt kaffe är undermåligt.

Otto               Victor            Lukas
5/10               5/10               5/10

Akademin är enig; ett medelmåttigt kaffe.

Mellanrosten, å sin sida, hade en söt och intensiv doft, tillskillnad från mörkrosten som var mjuk i sin framtoning. Den flyktiga doften är mer omogen än mörkrostens, men akademin fastslår att den luktar café - vilket bör betraktas som ett gott betyg. I stort anser akademin färgen vara densamma som hos mörkrosten, trots att Lukas anar en ljusare ton (mer vatten, mindre kaffe?). Vi kan alltså fastslå att premisserna för ett välsmakande kaffe finns där. Välsmakande är dock inget epitet jag skulle tilldela Fenix mellanrost. Med sin stickande, lite vattniga försmak flyter den över till en sträv, järnig och uddlös bismak. En klar kaffesmak är trots allt där, och om det inte vore för den synnerligen beklämmande eftersmaken hade kaffet gissningsvis fått ett bättre betyg. Eftersmaken är dyster, sunkig, dunkel och lägger sig som en besk beläggning i munnen. Akademin är enig om att det är ett simpelt kaffe, som dock är adekvat för att stimulera koffeinbehovet. Vill man däremot få en upplevelse bör man prova något annat.

Otto               Victor            Lukas
4/10               3/10               4/10

Café Fenix, med sin mysiga atmosfär och allmänt trevliga stämning, är fortfarande ett favoritcafé för akademin. Men saker är förgängliga; Fenix liksom akademins åsikter är förgängliga, och vi kan definitivt fastslå att resan har påbörjats; jakten på det perfekta kaffet och det bästa caféet har inletts. Akademin kommer inte vila förrän perfektion är uppnådd. You can sleep when you’re dead.  

Övriga betyg:

Caféet i stort:
Otto               Victor            Lukas
8/10               9/10               9/10
Mat
Otto               Victor            Lukas
8/10               9/10               7/10

Kakor (gästbetyg av Filip och Tove)
Tove              Filip
9/10               7/10

Närvarande
#1 Otto the President
#2 Victor, King of Coffee
#3, Lukas, Coffee Goebbels
      Tove och Filip, tedrickare